Följande text utgår från de danska problemen med grundvattnet, men många av samma problem förekommer i hela EU, inklusive Sverige:
De senaste tio årens framsteg inom testteknologi och ökad kunskap om vattenkvalitet har förändrat vår förståelse av utmaningarna med dricksvatten, både i Danmark och resten av EU. Problem som tidigare förbises, samt nya hot, har gjort det tydligt att säkring av rent dricksvatten kräver mer än de traditionella reningsmetoder som danska vattenverk idag erbjuder.
Grundvattenföroreningar
Danmark står inför stora utmaningar med förorening av grundvattnet, främst på grund av bekämpningsmedel, ogräsmedel och PFAS-ämnen från jordbruk och industri. Klimatförändringar förvärrar problemet genom att ändra nederbördsmönster och öka risken för översvämningar, som ytterligare sprider föroreningar.
År 2024 är upp till 75 % av det övre grundvattnet – framtidens dricksvatten – förorenat med syntetiska kemikalier och bekämpningsmedel. Nya mätningar visar dessutom att halterna av PFAS-ämnen i vissa områden överstiger de tillåtna gränsvärdena med flera tusen procent. De traditionella sandfiltrena, som har använts vid danska vattenverk i årtionden, är dessvärre otillräckliga för att hantera dessa typer av föroreningar.
Bekämpningsmedel och PFAS-ämnen
Bekämpningsmedel och PFAS-ämnen är de två typer av föroreningar som får störst uppmärksamhet i Danmark – och det är inte utan anledning. PFAS-ämnen finns i vattenprover över hela landet, ofta i halter som långt överstiger gränsvärdena. Långvarig exponering för dessa ämnen, även i halter under gränsvärdena, kan ha allvarliga hälsoeffekter.
Konsekvenser av exponering för dessa typer av föroreningar kan inkludera hormonstörningar, ökad risk för njur- och testikelcancer, försvagat immunförsvar, försämrad reproduktiv hälsa, ökad risk för graviditetskomplikationer samt utvecklingsproblem hos foster.
Andra potentiella föroreningar
Nitrat
Nitrat kommer huvudsakligen från jordbruk, särskilt från gödsel och djurgödsel. När det sipprar ner i grundvattnet kan det nå nivåer som är hälsofarliga. Höga nitratnivåer är farliga för spädbarn och misstänks öka risken för vissa cancerformer.
Bakterier
Grundvattnet kan förorenas av bakterier från avloppsvatten, otäta septiktankar eller översvämningar. Även om de flesta bakterieföroreningar bryts ner naturligt i marken, kan det fortfarande vara en risk i områden med grundvatten nära markytan.
Tungmetaller
Tungmetaller som arsenik, bly, nickel och kadmium kan förekomma i grundvattnet, ofta till följd av geologiska förhållanden eller föroreningar från industri och avfallsdeponier.
Lösningsmedel
Lösningsmedel som trikloretylen (TCE) och perkloretylen (PCE), som används i industrin för exempelvis avfettning av metaller och kemtvätt, kan läcka ner i grundvattnet från förorenade områden och gamla deponier. Dessa ämnen är mycket svåra att bryta ner.
Medicinrester och hormoner
Läkemedel och hormonstörande ämnen, som släpps ut via avloppsvatten eller kommer från jordbrukets användning av mediciner till djur, kan också förorena grundvattnet. Även om dessa ämnen förekommer i små mängder, är deras långsiktiga effekter på miljön och hälsan oroande.
Mikroplast
Mikroplast, som främst förorenar ytvatten, kan också hittas i grundvattnet. Källor inkluderar nedbrytning av plastavfall och infiltration från ytan.
Organiska föroreningar
Dessa inkluderar kemikalier som nedbrytningsprodukter av bekämpningsmedel, kolväten från oljeutsläpp eller tjärämnen (PAH) från gamla soptippar eller industriområden.
Gamla och korroderade rör
Gamla vattenrör, som fortfarande finns i många europeiska länder, inklusive Danmark, kan vara en källa till bly, rost och sediment i dricksvattnet. Rör från före 1990 utgör en särskild risk, medan asbeströr från före 1980 fortfarande finns i delar av Danmark. År 2024 används över 1 000 kilometer eternitrör med asbest. Även om det lokala vattenverket har moderniserat sitt filtreringssystem, måste vattnet fortfarande transporteras genom gamla rör, vilket kan försämra kvaliteten.
Hantering och potentiella lösningar
Även om testmetoderna ständigt förbättras, ligger filtreringstekniken på de flesta vattenverk fortfarande efter. Problemet hanteras delvis genom att blanda vatten från flera borrhål, men i takt med att antalet rena borrhål minskar, blir denna lösning allt mindre hållbar.
I Danmark uppskattas det att det kommer att ta årtionden och kosta miljarder kronor att modernisera vattenverken för att hantera dessa utmaningar. Av denna anledning har denna lösning nyligen avfärdats som orealistisk, och istället satsar man nu på att skapa stora grundvattenparker.
Upprättandet av dessa parker kräver dock förvärv av stora landområden som idag används för olika ändamål, inklusive konventionellt jordbruk, skogar och stadsområden. Detta skapar en utmaning i ett land där nästan all mark redan är planerad för specifika ändamål. Efterfrågan på mark har lett till intensiva debatter om markanvändning, och experter varnar för att Danmark kanske inte har tillräckligt med utrymme för att uppfylla alla målen.
Även om det skulle lyckas att hitta och fördela marken på ett förnuftigt sätt, är det ingen snabb lösning. Den nuvarande föroreningsnivån i grundvattnet kommer utan tvekan att förvärras under de kommande åren, vilket innebär att fler kommer att behöva filtrera sitt vatten lokalt för att fortsätta ha tillgång till säkert och rent dricksvatten från kranen.
Comments